Härom veckan gjorde jag en visualiseringsövning hos min terapeut. Jag skulle föreställa mig att jag satt och körde en buss mot ett tydligt (eller mindre tydligt) mål. Med mig i bussen satt människor som finns i mina tankar - familj, vänner (goda som mindre goda) och bekanta. Människor som säger åt mig hur jag ska köra, att jag borde svänga, köra långsammare eller snabbare, eller rent utav stanna. Jag ber dessa människor att vara tysta. Att låta mig koncentrera mig på vad det är jag vill. Men de finns kvar på bussen.
Jag ska inte gå igenom hela scenariot, men jag spann vidare på början rätt friskt. Jag hittade på busshållplatser där jag bad folk kliva av. Jag plockade upp några vänner som jag glömt, längs vägen. Och själva bussresan var väldigt trevlig. Glad. Inte så konstigt kanske med tanke på bussen jag föreställde mig.
Så kan det gå när man tvingas titta på youtube och wheels on the bus några gånger om dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar