Vi kan ha världens minsta badrum. Det är en toalett, dusch, ett tvättställ och en tvättmaskin (modell mindre) (typ inne i duschen) inklämt på nästan ingen yta alls. Man kan duscha medan man sitter på toaletten om man vill spara tid. Och det är inga som helst problem att nå tvättstället med tandborste och tandkräm samtidigt som man sitter där. Kanske fylla på med lite smutstvätt i tvättmaskinen när man ändå håller på. Utan att behöva lyfta på rumpan. När jag tänker efter så är vårt badrum ganska praktiskt.
I det här lilla badrummet får det såklart inte plats ett badkar. Istället har vi en badbalja (även den modell mindre) som barnet använder när hon behöver tvagas. Medan hon sitter i badet sitter jag bredvid på toaletten. På så vis når jag henne utan besvär om hon skulle lyckas med konststycket att få huvudet under vattenytan. I den lilla badbaljan är det nämligen mycket svårt. Ofta roar jag mig med ett korsord eller liknande. Mitt tillstånd under dessa badstunder kan närmast beskrivas som transliknande. Jag växlar mellan att lösa korsordet och att dagdrömma mig bort. Jag märker således inte om barnet hittar något utöver de femtioelva baddjuren som hon redan delar badbalja med att leka med. Detta något kan bestå av lite av varje.
Härom dagen hörde jag att det var något som klafsade i badet och såg att hon hittat den väldigt smutsiga golvmoppen som hon nu glatt slafsade runt i vattnet med. En annan gång hade hon fyllt baljan med toalettpapper. Och igår hade hon hittat min fotfil som hon använde till att sleva upp vatten, som hon sedan drack. Hon är inte mycket för att bli ren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar