Så vaknade vi upp till ett nytt år. Vi höll oss vakna över midnatt igår. Jag och maken i vart fall. Vi fastnade framför en film som aldrig ville ta slut och plötsligt var det bara en kvart kvar på 2012. Jag var klädsamt irriterad över alla som envisades med att skicka upp raketer långt innan tolvslaget. Och över alla som fortsatte att skicka upp raketer långt efter.
Jag har inget emot organiserade fyrverkerier en sån här gång. Men när fulla vuxna och barn/ungdomar smyger runt med tändare och tändsticksaskar like there's no tomorrow får jag horn. Jag har upplevt åtskilliga nyårsaftnar där fyrverkeripjäser åkt längs marken och smällt inte långt ifrån där jag stått. Och det värmer inte själen. Jag vill ha mina lemmar intakta även efter den sista december.
Så ja, jag kan ha uttalat mycket hårda ord om vad jag skulle göra gentemot människor som potentiellt skulle kunna smälla raketer för nära mitt hus. Och när jag vaknade imorse utan att höra detta smällande kände jag mig på bättre humör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar